måndag 9 januari 2017

klumpuppdatering Mino & Nirma


Bild som till mkt speglar humöret på flickorna nu för tiden. Mino är allmänt less på Nirma och så fort Nirma är med och lägger sig i ger Mino upp och bara tjurar. Nirma däremot älskar matte och är typiskt litet barn överentusiastisk.

Med Mino och Nirma har jag varit på ridbanan en gång där Nirma skulle gå på bollen men mer var full av bus och tog det som anledning till att sprattla runt. Mino fick repetera mer sidvärts, vilket var motigt, Nirma var mkt i vägen och arbetslusten var inte riktigt där. Det såg ut så här:


Nirma hade lite för mkt engeri för att knuffa anständigt på bollen utan utnyttjade den för sin egen agenda med att fara runt. Mino hade arbetslust ifrån början men störig Nirma dödade den.

Sedan hade vi en dag där flickorna fick gå ut på promenad ihop med våra gula kompisar. Eftersom Nirma inte har så mkt erfarenhet ännu, det är bara dagis där hon ska få ha skoj och det inte är värt att försöka hålla henne då vi fortfarande förfinar ledandet hemma, så Nirma fick vara lös och röja runt. Det var jätte skoj tyckte hon, pestigt tyckte Mino.


Först inkallning av Nirma (man hör henne skria en massa i början :P). Sedan ifrån promenaden där Nirma försöker busa till det.

Och så en dag där min mor och jag tog ut flickorna på promenad. Min mamma och Mino gick tillsammans värdigt medan Nirma och jag sprang runt. Nirma var igen jätte glad och körde på ordentligt. Nirma la sig ner 3(!) gånger ute på fältet och rullade sig. Vet inte om det bara var underlig överslagshandling eller om hon tyckte att saker var så festliga och kul att det var lämpligt? Hon är ju inte precis vidare brydd av sig så hon kanske inte ser det som så farligt att på små-främmande plats lägga sig ner? Hästen jag hade innan Mino, min älskade super-mors-gris, var så trygg med mig och sig själv att han på promenader på helt främmande platser kunde lägga sig ner när underlaget lockade.


Kort filmklipp ifrån promenaden med min mor där Nirma och jag springer runt.

Annars har jag äntligen funnit en väldigt lättsam grej för att Mino ska trivas bättre i lösdriftstallet; att öppna gallret på boxdörren. Skitenkelt och gör tydligen Mino väldigt mkt gladare. Så nu kör jag på det.
Och så har jag sett Nirma hota vuxen märr igen. Hon har ju taggat ner en hel del sedan hon blev sjuk, men nu hytte hon med huvudet och flyttade på pensionär i hagen... Annars har haginevånarna ändrats lite då flera märrar som haft föl fått flytta ut, så lite mindre trängsel och bitchande. Gör att det är 5 mödrar kvar +en vars föl flyttat, 2 pensionärer, 8 föl, 2 1åringar och 2 2åringar.


Mattes lilla älskling vill alltid gärna umgås. På sista tiden har Mino börjat hänga på avstånd allt mer med pensionärs-fuxen i bakgrunden. Pensionärsfuxen gillar typ inte andra hästar, hon är oftare än inte i helt andra hagdelar nän de andra hästarna och helt oberörd av vad flocken gör. Så borde passa Mino bra ;)

Sedan kom snön och kylan (-20C) och Nirmas sår i svansroten gick upp igen :(  Nirma fortsätter även att ha problem med sin mage. Jag ska prova att börja ge henne probiotika igen, har kvar en massa och hon har ju inte precis varit vidare svår att ge tabletter.
Nirma hostar fortfarande även om hon inte längre snorar, så nu börjar jag fundera på om jag vågar ta upp att vaccinera henne igen, vore liksom bra om de är vaccinerade... Och hon är ju både piggare och snorar inte, så jag hoppas att det bara är slemm kvar i lungorna som hon har svårt att få upp.


Lortig mamma häst.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar